22. jul, 2013

Zack och vilt (katt i detta fall)!!!

Zack får ofta när vi är på landet, eller som förra veckan på en tomt där han kan vara lös, gå och leta efter sin mat. Det händer då och då att jag slänger ut den på gräsmattan, så får han gå runt och leta och käka sina poletter vartefter han hittar dessa. Brukar inte göra det så svårt eller krångligt för honom. Men lite får han arbeta för käket ibland. Efter att vi hade bott några dagar på Gotland förra veckan så började det uppstå små rester här och var, som vi märkte att en katt kom och käkade upp varje kväll vid skymning, runt 22.30 nångång. Katter och dobbisar är det ju nån slags hatkärlek emellan vet jag. Har hört flera dobbisägare som sagt det, och jag har erfarit två egna dobbisar nu, som har det förhållningssättet till katter. Så mot slutet av veckan gällde det att inte den korta kvällsprommisen krockade med kattens kvällsmål. Och det lyckades vi tajma onsdag och torsdag kväll. MEN fredagkväll, så dök katten upp lite tidigare än vanligt. Varför vänta till så sent om kusten är klar tidigare? Jag öpnnar dörren till huset vi bodde i runt 21.45, och släpper ut Zack lös, som  vi gjort hela veckan, och även gör på landet. Inga konstigheter. Det som inträffade denna gång DIREKT när Zack kom utanför dörren, utan att jag hann se något, var antagligen att katten hade smygit sin in på tomten utan att komma fram till matplatsen än. Zack drar i 180-knyck, som en avlöning rakt ut på tomten och iväg efter katten antar jag. Kan inte ha varit nåt annat. Bort längs med vägen som leder in till tomten som i sin tur har sin ände mot en lite större väg, där det tack och lov inte är så mycket trafik. Jag GICK ut, insåg att jag inte kunde jaga ikapp Zack, MEN strax fick jag syn på honom en bit bort med tungan hängandes, och så drog han igen. Jag började här nånstans min utskällning till honom och när han strax efter det dök upp en bit bort, så stannade han och lyssnade på mitt arga men kontrollerade jag. Jag gick fram till honom och tog honom i halsbandet och ledde in honom i bilen där han fick vara en stund. TYST hantering av hund, bara in i bilen utan ett ord. Han kände av min sinnesstämning ändå. Efter ett tag fick han komma ut, lös igen, och lyssnade klockrent på mig vilket han fick jättemycket beröm för. Sen slog han dövörat till efter en stund och drog   då jag snabbt skickade på förbudsordet och en lång arg radda ord och meningar eftersom han inte direkt åtlydde mig. En kontrollerad utskällning utan att vidröra honom och sen en bra återförening i direkt anslutning till det som Zack tog initiativ till. Därefter var vi kompisar och jag gick runt med Zack lös på tomten flera varv för att kolla av att han inte skulle dra igen, vilket han inte gjorde. Tvärtom var han väldigt lyhörd för mina signaler vilket gladde mig. En bra avslutning på det hela kändes det som, även om Zack fick uppleva nöjet att jaga tyvärr, vilket man ju absolut inte vill ge dem. Fortsättning följer, det skall bli spännande att se hur Zack agerar ute i "vår" vanliga skog där det finns mycket vilt. Fortsättning följer!!