26. dec, 2013

Nytt beteende hos Zack

Idag var vi ut på en långprommis i stan. Vi har nu under ledigheten kommit in i nya tillfälliga vanor. Vi sover ut länge på morgnarna, Zack allra längst. Sen tar vi en lång prommis i stan, idag blev den på två timmar. Och vi möter ofta nya människor, hundar mm. Det händer ju konstant mycket i stan, så ibland vet man inte, på gott och ont, vad man har att förvänta sig. Idag mötte vi först en äldre kvinna med sina två äldre små terriertikar, som springer runt sin mattes ben medan de säger till Zack att ta det lugnt. Det gick bra och odramatiskt. Sen kom det en kille gående emot oss som hade en mellanstor och en liten hund. Den mellanstora hunden var nån riktig ruffsig blandrashund tror jag. Båda var tikar i alla fall. Killen var ganska angelägen om att de skulle hälsa, och det framkom ganska snabbt att han var en före detta dobermannägare, så han blev snabbt fascinerad av Zack. Nu ska ju inte stora och små hundar hälsa eller i vart fall inte leka med varandra så mycket har jag fått lära mig. Vilket är lite självskrivet och logiskt kan man ju tycka och tänka när man hör det. Men det har väl oxå att göra med om de är gamla och lugna eller unga och energiska/lekfulla. Skador kan väl lätt ske om det kommer tunga snabba tassar över små hundars ryggar eller liknande, eller om den lilla hunden hamnar i ett underläge, som kan vara (för) tungt och skadligt för den lilla hundens sköra lilla kropp. Ganska självklara saker när man tänker på det. På grund av detta har vi upphört med att hälsa på våra små granntaxar, till vår taxgrannes stora missnöje, även om hon köpte orsaken till det. Och det är nog klokt nu när Zack börjar bli lite större och mer hårdhänt. Tidigare har han varit ganska lugn och inte så hårdhänt av sig. Men han växer och utvecklas och blir ju lite tuffare med tiden. I vart fall tyckte denna kille med sina två tikar att de kunde hälsa på Zack, och jag sa ok till det när jag fick höra att det inte var nån hane han hade med sig. Eftersom killen hade sina två hundar i koppel, så släppte jag Zack lös så att det skulle bli lite mindre rörigt. Det är ju inte helt lyckat när hundar ska hälsa och/eller leka kopplade, så om en av tre hundar är lös, så förenklar ju det mötet en aning i alla fall tänkte jag. Det jag inte hade en tanke på var att denna kille skulle släppa sina två, så plötsligt var samtliga hundar lösa. Vi var vid en park, nära en väg, så jag hann knappt reflektera över om det var bra eller dåligt att de tre lösa hundarna fick sån rörelsefrihet. Vi var förvisso precis vid en stor gräsplätt som de kunde röra sig på, men ändå, det är sällan jag släpper Zack i stan så som det nu blev. Jag kollade snabbt av om killens hundar kunde sticka? "Nä det brukar de inte göra", vilket var skönt att höra. Till en början höll de sig vid oss ganska bra, och det var främst killens medelstora hund och Zack som lekte. Killens andra och lilla hund, som var typ stor som en ekorre och inte helt olik en sådan höll sig bakom killen men ville ändå ha ett ord med i leken då och då. Plötsligt kom Zack och denna lilla hund i kontakt med varandra, jag vet inte om Zack tog initiativ till detta eller om det var den lilla hunden som tyckte att han inte fick gehör för sina små ängsliga skall och läten bakom benen på hennes husse. I vart fall så blev Zack intresserad av denna lilla hund. Så de började småleka och kommunicera med varandra, medan den medelstora hunden höll sig vid mina ben plötsligt, inte så långt från min godisficka. Problemet med Zack och denna lilla hund var att de inte var jämnbördig på nåt sätt, varken fysiskt eller mentalt. Så när Zack gick in i konversationen med den lilla hunden, på ett ganska självklart och tydligt sätt som dobbisar gör så blev den lilla hunden ängslig av sig. I dessa lägen har Zack tidigare blivit lite försiktig och känt av läget, men nu var det en annan Zack tyckte jag mig se, som ville dominera den lilla hunden lite. Så Zack började leka lite mer med den lilla hunden, som tyckte att det blev mer och mer jobbigt, medan detta utspelade sig rörde sig Zack och den lilla hunden bortåt från oss hussar. Den lilla hunden började pipa, skälla, gny m fl läten. Den var inte alls bekväm. Så den andra hussen och jag började iakta dem lite mer för att hålla koll på dem. Zack var så inne i leken eller i sitt sätt att dominera över denna lilla hund att han liksom började slå dövörat till, började jag förstå utan att jag i detta skede hade försök kontakta honom. Men inom nån sekund förstod jag att jag och den andra hussen hade att bryta de två hundarna, Zack och den lilla "ekorren". Då hade de dessutom hunnit iväg ytterligare en bit ifrån oss. TIll ett avstånd där jag kanske hade tappat "täckningen" och det mentala kopplet? Det var som att detta som till en början var en lek, övergick till nåt annat, som att Zacks jaktinstinkt slog till. Lite konstigt och märkligt, och framförallt ett nytt beteende för att vara Zack. Inte alls likt honom, men han utvecklas hela tiden som sagt, och det gäller verkligen att fortsätta fostra och leda honom rätt i tillvaron. Zack är ju van att få mothugg från tikar när han försöker få sin vilja igenom gentemot andra tikar. Men denna lilla tik kunde inte säga till Zack, som Zack är van att andra tikar gör. Så Zack fick ett övertag. När vi båda hussar märkte att hundarna inte löste situationen själva, så började vi kommunicera med respektive hund. Jag till Zack och den andra killen till sin lilla hund, och Zack kom till mig efter en liten stund, jag fick jobba in honom litegrann. Han var ganska inne i sitt om man säger, men när jag lyckades göra mig hörd på min väg fram så avbröt han det han höll på med och kom till mig direkt. Jag gillade inte riktigt det jag såg i detta möte, så nu ska jag ha det i åtanke framöver. Den andra killen var kolugn och tyckte inte att det var nåt konstigt alls. "Äh, hon är så där, pipig och orolig, det är ingen fara" sa han, och sen var det inte mer med det. Men med detta i minnet kan jag känna att detta är ytterligare ett argument till att stora och små hundar inte skall leka med varann. Den mentala biten. Det är ju redan slagsida i vikt, och om det även är slagsida avseende den mentala styrkan, så kan det ju ännu lättare tippa över och bli fel så att säga.