28. jan, 2014

(O)god vana

Häromkvällen så gjorde jag ett misstag, som jag gick och grämde mig över, petig som jag kan vara. Jag vill inte att Zack ska lära sig att dra sig fram till andra hundar, eller stanna till för delen heller, under prommisar som gör att han får fördel i att hälsa på andra hundar. Tillåter man detta har man snart en hund som lär sig att lägga i handbromsen för att få sin vilja igenom, och i och med att den lärt sig att det lönar sig, så stärks den ju i detta beteende och fortsätter med det under prommisarna. Verkar väldigt opraktiskt när jag ser andra hundägare, vars hundar lägger sig som en 100 kg:s tung brottare i partärläge på mattan, som husse eller matte har att flytta på. Näe, inge sånt. Men så häromkvällen gör jag detta misstag ändå, fast en lightvariant. Det kommer en gubbe med ett yrväder, som jag inte kan bedöma om de är på väg fram till oss eller inte. Men vi skulle INTE hälsa på detta ekipage. Punkt. Men där har man ju då att ha koll på sin hund, den andra ägaren och dennes hund. Denna ägare stod bakåtlutad och hunden drog framåt emot oss. Det var två krafter åt varsitt håll som tillfälligt hade enats på mitten. Tar man fram en stor sax där och klipper kopplet på mitten, så hade gubben fallit bakåt och hunden hade suttit på Zack. Men skulle denna hund lyckas dra sin förare framåt var ju frågan? Så här stannade jag till för att få lite koll på läget, tyvärr hade Zack dragit i sin handbroms lite, och fick fördel i det eftersom att jag stannade till. Tyvärr drog han lite lärdom här av att han drog sig bakåt och fick igenom sin vilja. Nu gäller det att vara konsekvent framöver och inte ge Zack några fler vinster i de här situationerna. Säg att Zack skulle få hälsa på denna hund, så tänker jag mig att det är bättre att gå förbi den mötande hunden först, och sen göra en sväng och ta in honom vid sidan med ett ”varsågod” som följd, än att han får dra sig fram till den andra hunden. Alternativt om han inte drar, och redan befinner sig vid sidan eller är lugn vid mig (fast vid annat ställe än sidan) och tar ögonkontakt, så kan han direkt få gå fram och hälsa efter ett ”varsågod”. Ju mer konsekvent man är med detta, som ju tillhör de goda vanorna, desto bättre är det.