7. apr, 2014

Kurs i lek och belöning!

En kompis (tack Mira!) tipsade om denna kurs som husse, matte och Zack var på igår, som verkar jättebra. Första tillfället igår var bra och värdefullt för oss, enkla lek och belöningsövningar som alltid är bra att ”ha med sig i bakfickan” i både vardag och lydnadsträning. Även om vi leker mycket med Zack så är det aldrig fel att utveckla detta. Leken med hunden är ju otroligt viktig, eftersom den stärker relationen mellan hund och förare och ökar hundens intresse att vara med sin förare. Förutom det så höjer ju även lekövningar hundens glädje och intensitet, vilket är en bra förutsättning i lydnadsträningen. Och kanske även i vardagen för att råda bot på vissa störningar? Även om det råder lite delade meningar om det är lek och samarbete som ska gälla i vardagen eller mer bestämmande/sociala krav? Jag tror man får se till den individ man har och anpassa sig till den för att hitta bästa möjliga och framkomliga väg i vardagen. Men i tävlingslydnaden är det inget snack om att det ska vara roligt och uppbyggt kring glädje och belöningar!!

 

Bowlingövningen:

 

Man ”bowlar” (som i att skicka iväg ett bowlingklot) iväg godiskulor till hunden, som den får springa efter och käka upp! Detta påkallar ju även jaktinstinkten hos hunden, eftersom godiskulorna kastas iväg hastigt. En bra kombination alltså, både godis och jakt, som många hundar uppskattar! Först kastar man en godiskula till vänster, lite glatt och piggt, som hunden får springa och ta. Och det ska vara under ett ganska energiskt påhejande från föraren. Det är en ganska intensiv övning, som ska trigga hunden. Man använder sig av sitt frikommando (=nu får du springa och ta den/det!), jag använder mig av ett energiskt  och kort ”JAH!” till Zack, som följs åt av att en godiskula kastas iväg till vänster. Så fort Zack har tagit godiskulan och är på väg in till mig säger jag ”Bra!” och sen säger jag på nytt ”JAH!” och kastar på nytt iväg en godiskula till höger, som Zack får springa och ta. Och så här fortsätter övningen fram och tillbaka en stund, innan hunden hinner tröttna.

 

Den andra övningen:

 

Innebar att man kupar handen och håller godisen i den och springer bort från hunden och lockar med den, som så fort den slår nosen i handen får godisen. Sen vänder man riktning och gör likadant en gång till, för att den tredje gången lura hunden – precis när den ska sticka nosen i handen och ta belöningen – så tar man bort handen med godisen i lite retligt och vänder riktning och försöker sticka ifrån hunden, som då har att jaga sin bortflyende förare. Och när hunden lärt sig att jaga sin förare intensivt så ska den få beröm och ta sin godis ur handen. Och det viktiga här är att man inte saktar ner farten och anpassar sig efter hunden, så att hunden tillåts söla efter i maklig takt för att få sin godis. Hunden ska glatt och roligt anpassa sig till föraren och det ska vara fart och fläckt! ”Hänger du inte med mig nu, så blir det ingen godis”.

 

Sorkövningen:

 

Man påkallar hundens jaktinstinkt genom att dra ett snöre med en leksak fäst på (t ex på ett ryttarspö eller bara i handen) så att hunden får jaga denna leksak och till slut lyckas gripa den med lite kamp som följd.

 

Övning i att (på kommando) höja intensiteten hos hunden:

 

Man kan likna det vid att spänna en pilbåge. Man håller tillbaka hunden, gör ett motstånd mot den, antingen genom att dra tillbaka hunden i sin sele, eller genom att trycka/hålla tillbaka den lite fint och med känsla mot bröstet eller liknande samtidigt som man kastar iväg nån rolig leksak som hunden vill ha. Och ju mer man drar tillbaka hunden bort från leksaken, ju mer tar den i för att komma framåt, och när man ”spänt upp” hunden tillräckligt, släpper/skickar man den framåt mot belöningen med lite peppande läten ”Jajajaja!” I den övningen kan man med tiden koppla ihop ”uppladdningen” av hunden med ett kommando ”ett, två tre!” eller liknande. Detta kommando kan sen användas i andra sammanhang för att peppa upp hunden.