12. maj, 2014

Hare på språng...

den låg och tryckte på en gräsplätt vid en liten kyrka på Söder, och plötsligt fick den väldig fart (vi kanske kom för nära?) och så kom den i en jäkla fart springandes förbi oss. Och Zack undrade (precis som när rådjuret kom springandes förbi oss för nån vecka sedan) vad det var för nåt som kommer springandes så mitt i stan(???). Zack har än så länge aldrig gått ut i kopplets längd av alla de små kaniner och harar vi har i stan. Han kan gärna stå och titta på dem, och blir han för intensiv i sitt tittande så räcker det än så länge med att jag stelnar till i kroppsspråket för att han ska känna av att han ska skärpa sig. Jag brukar även försöka jobba lite med att få Zacks ögonkontakt i de situationer vi ser kaniner och harar på våra stadsprommiser. Och det går ganska bra faktiskt. Hade Zack varit lös kan jag dock inte garantera hur det hade gått :-)