5. jun, 2014

Det är trångt i stan

I förrgår på kvällsprommisen tog Zack helt fel väg, husses fel som inte var med på situationen. Det gick så snabbt. Vi var för kallt klädda i ruskvädret som var med både kyla och regn, så vi skulle gå in och värma oss lite i en galleria innan vi fortsatte vår tur hemåt. Jag noterade att det stod en polisbil utanför gallerian, men tänkte inte mer på det, inget ovanligt i stan.

 

Så vi lufsade inåt gallerian under tak och en lite varmare temperatur. När vi befann oss mitt i entren till gallerian, ingången liksom, som inte är jättebred så kom det två poliser gående på varsin sida om en kvinna som de hade ett stadigt grepp om från båda håll. De höll alltså en kvinna i ett stadigt tag från varsitt håll samtidigt som de var på väg ut ur gallerian, antagligen till polisbilen utanför. Vad som hade föranlett denna polisinsats har jag ingen aning om, inte heller statusen på den kvinna som de ledde ut ur gallerian.

 

Poliserna kommer alltså plötsligt (de uppenbarade sig ganska snabbt från ingenstans) gående emot oss i den något trånga passagen in till gallerian. Zack lufsar på lite framför mig som han brukar i sitt koppel, och plötsligt väljer Zack att ta vägen mellan den ena polisen och kvinnan som de hade ett stadigt grepp om. Detta förde med sig att jag plötsligt stod bredvid kvinnan som Zack precis hade passerat, och att den ena polisen blev tvungen att släppa taget om denna kvinna. Riktigt rörigt upplevde jag  det som, men poliserna tog som sig bör det lugnt och lät sig inte förivras av den något märkliga situationen. Så sammanfattningsvis passerade vi dessa poliser och den gärningsman de hade gripit på ett väldigt märkligt vis, det mest ineffektiva sättet vi kunde få till tror jag. Och jag förstår inte riktigt exakt hur det gick till, mer än att jag fick huka mig för att komma fram och förbi. Det märkliga var att allt flöt på hur bra som helst. Det är trångt i stan. Nu längtar vi till landet…