6. aug, 2014

Hundens energi och behov, i vardag och aktivering!?

Vi har under Zacks uppväxt velat ge honom mycket tid ute i vardagen så att han löpande ska få utlopp för sin energi, och på så sätt möta allt nytt och främmande när han är lite uttröttad och i fas så att säga. Tror att det är en bra grund för vardagslydnaden och hundens trygghet. Tror att risken för att de upplever saker och ting fel minskar i takt med att de är i fas, såväl mentalt som fysiskt. Ju mer trött  -  eller i balans - en hund är, desto mindre orkar den bry sig om saker i sin omgivning, dvs desto bättre erfarenheter (minnesbilder för framtiden) får den.

 

Detta är en viktig del i vardagslydnaden, som ju en sällskapshunds liv till största del består av.

 

En hund med mycket inneboende energi, som den inte får utlopp för, ökar ju risken för att bli utåtagerande i vardagen på ett icke önskvärt sett. Risken är ju att den tar ut sin energi på fel grejer så att säga, och kommer man punschigt på det, så att det blir en befäst ovana, så har man skapat sig en lite uppförsbacke i sitt hundägande. Som det gäller att försöka bryta på rätt sätt, så snart som möjligt, eller i vart fall få så bra ordning på som det går.

 

Detta har jag varit med om med vår förra hund, och vill ogärna om möjligt hamna där igen. Även om man ber lite om det genom att ha en dobbishane i stan!

 

Högenergiska hundar (som vår förra hund) är inte alltid så lätta i vardagen. Ibland handlar det om att undvika vissa situationer, lika mycket som man får jobba med vissa andra saker. Man får hitta en gyllene medelväg i vardagen.

 

Sen bör ju allt ske med måtta, det är ju inte bra att överdriva aktivering och promenader heller. För överstimulans kan ju också skapa problem. Eller att hunden vant sig vid för mycket aktivering och har svårt att komma till ro annars. Det gäller väl att lära känna sin hund, hur mycket den behöver iform av vardagliga promenader, löst springande och aktivering/träning. En balansgång, så att hunden fortfarande mår bra och funkar i vardagen, men ändå har lite krut kvar att träna för.

 

Det är möjligt att Zack utifrån den han är, fått lite för mycket av det goda. Jag kan inte nån dag påminna mig om att han varit understimulerad, tvärtom har vi kanske varit lite väl bra i fas under vissa perioder, som kan ha haft en negativ inverkan för vår tävlingsträning? En kanske lite för ofta aktiverad och uttröttad Zack? För mycket av det goda är ju heller inte bra.

 

Ur en synvinkel har vi därmed uppnått vårt mål i vardagen, eftersom han hittills (peppar peppar) tar det mesta med ro. Vilket också givetvis beror på att han är en grundtrygg hund, som inte hetsar upp sig för så mycket. Men han fortsätter att utvecklas, så det gäller att underhålla allt på ett bra sätt, vilket vi är ödmjuka inför, samt ha lite tur i stan med alla möten som kan ske.

 

Jag har de senaste månaderna dragit ner på träningen ganska ordentligt, även promenaderna litegrann. Och därmed gett Zack en chans till lite återhämtning, så att han förhoppningsvis kan tända till lite mer sen. Vi har endast kört något kvalitetspass, vilket jag skall försöka rikta in mig mer och mer på framöver. Kvalitet istället för kvantitet. Och här blir det nu intressant att se om vi får någon förändring i vardagen, om denna energi som vi nu lite fint bygger upp hos honom kan ta sig uttryck i några icke önskvärda beteenden i vardagen. Där blir det ju som att man ställer lite högre krav på honom i vardagen, dvs trots att han blir lite piggare så ska han fortsättningsvis sköta sig. En svårare uppgift för hunden jämfört om hunden är lite trött och loj. Fortsättning följer, och det är så kul det här med mentalitet och olika beteenden och hur man ska hantera dem. Att lista ut hur man på bästa vis ska försöka styra hunden ditt man vill i olika situationer, såväl hundens beteende som känslor!