19. dec, 2014

Zack lite osäker vid hundmöte...

Zack tar promenaderna hemma med ro, och är riktigt behaglig att vara ute och promenera med för oss. Han tar som regel andra hundar, barn, cyklister mm på ett bra sätt. Han går förbi dem lugnt och sansat, alternativt vill han kolla in och nosa/undersöka det vi möter. I lek med andra hundar så blir han glad och engagerad, och försöker att agera och samarbeta med andra hundar. Man ser att han ger och tar lite, och agerar om vartannat lite lugnt och vilt.

 

Men så häromdagen så blev Zack väldigt engagerad vid ett hundmöte. Det var en vit liten lurvig tik (som enligt ägaren skulle vara en surmule), den lilla lurviga tiken hade nyligen löpt och stod mest rakt upp och ner och såg lite sur ut och Zack blev lite osäker. Zack blev lite osäker på ett sätt som han inte brukar bli, och han blev dessutom känslomässigt engagerad på ett negativt sätt. Lite osäker, skällig och lite smått (men bara lite) arg, vilket man sällan ser honom.

 

Jag tror att den här hunden i det här mötet påminde Zack om när han blev attackerad av en vit liten lurvig hane uppe i fjällen förra året. Den lilla vita hunden i fjällen som då attackerade Zack var inte att leka med, tvärtom riktigt förbannad på Zack som dock inte hade gjort nåt och som försökte förmedla med kroppsspråket att gå härifrån. Då flög den vita lilla hunden på Zack, som i självförsvar bet tillbaka. Men allt gick bra, även om det inte var nån rolig upplevelse för vare sig hundar eller ägare.

 

Zack tittade efter denna händelse i fjällen förra året lite snett på vita små lurviga hundar, han generaliserad dessa, och undrade om nån mer skulle agera så där aggressivt. Sen efter några veckor släppte Zack till synes denna misstro till vita små lurviga hundar, efter att ha träffat några trevliga sådana, även om jag misstänker att hans minnesbilder finns kvar inom honom. Och dessa kan säkert göra sig påminda framöver vid nära möten med andra vita små lurviga hundar, som för några dagar sen.

 

Så den osäkerhet Zack visade häromdagen vid mötet med den lilla vita lurviga hunden tror jag har med en av hans erfarenheter från dem att göra. Detta möte häromdagen blev dessutom lite tillspetsat av att Zack inte förstod sig på denna lilla vita hund, då den bara stod rakt upp och ner lite skeptiskt och stelt. Zack hade nog föredragit att den varit lite mer glad och pigg istället eller tydligare kanske (fick jag för mig utifrån min mänskliga syn, ibland har man ju som amatör på området, inte en aning om hur hundarna tänker eller resonerar).

 

Vi ska försöka få till fler möten med små vita lurviga tikar, för att öka på Zacks förtroende för dem! Om det faller sig vill säga, det är ju inget problem, men det skadar inte att hans dåliga minnesbilder av dem blir lite uppblandade med positiva erfarenheter (tänker jag).