27. jun, 2016

Zack trillade i!

I lördags var vi medbjudna på en båttur ute i skärgården. Detta är samma båt som vi var ute och åkte med i skärgården förra sommaren, då Zack upptäckte att han älskar båtar och sjön! Från första stund Zack klev på denna båt förra året så kände han sig hemma, och sen dess kan vi knappt gå på en brygga utan att Zack skall hoppa ombord på olika båtar. Han är helt såld på båtar.

 

I lördag så släppte jag Zack på bryggan och han sprang direkt fram till den båt vi var medbjudna att åka med på för en dagstur ute i skärgården. Väl framme vid båten hoppade han ombord och bekantade sig med de andra resenärerna i båten. När det var gjort kollade han var husse och matte var och såg att vi var i början av bryggan på väg mot båten i maklig takt, det var ju jättevarmt och vi hade lite packning med oss.

 

Så Zack hoppar av båten och landar fint på bryggan för att sen direkt få för sig att på nytt hoppa ombord på båten. Och precis när han skall ta lite sats, så glider båten ut från bryggan en liten bit, så Zack börjar tveka lite. Bäst att stanna kvar på bryggan verkade han tänka, problemet var bara att han redan fått kroppstyngden över kanten så att säga, och även om hjärnan var inställd på att vara kvar på bryggan så var det vid det här laget för sent att ångra sig...

 

Resultatet blev att Zack ramlar i vattnet. Han plumsar i ordentligt från bryggan och landar panikartat mellan båten och bryggan. Han fick nog en liten chock. Plötsligt befann han sig i ingenmansland på egen hand. Och han börjar krafsa med frambenen medan han håller på och sjunker eftersom att han inte bottnade, det var lite för djupt, och Zack är inte van att simma. Jag var nästan framme vid båten och slängde mig ner på mage på bryggan för att kasta ner min arm till Zack och direkt börja leta med handen efter hans halskedja, så att jag om möjligt kunde få tag i honom innan han sjönk ännu mer. Jag kommer aldrig glomma den blick jag fick av Zack i detta läge. Tack och lov fick jag direkt tag i halskedjan och kunde sen med kopplets hjälp leda in honom mot land medan han paniksimmade (= enormt plaskande med frambenen för att inte sjunka!) längs med bryggan förbi alla kedjor och båtar som låg längs med bryggan, det var lite pyssligt. Men Zack kämpade på bra. Och till slut nådde vi land. Det var ju bara ca 15 meter men med alla båtar och annat krafs som låg i vägen längs med bryggan så upplevdes det lite jobbigt, i kombination med att Zack fick en liten chock oxå. Men Zack var riktigt duktig vilket han verkligen fick höra när han "simmandes" tog sig till land. Väl uppe på bryggan igen så ruskade han av sig vattnet och upplevelsen ganska omgående, och hoppade sen utan problem i båten!

 

Resten av båtturen gick väldigt bra. Zack var svalkad från topp till tå efter det lilla doppet vilket passade bra i värmen. Vi åkte ut i skärgården och gick iland på ett ställe för lite fika och prommis innan vi åkte hem.