13. feb, 2018

Färskt friskt vatten?

Äntligen, som det verkar, och som vi tror och hoppas, så är Zack ur sitt vattenmissbruk för denna gång. Kanske totalt den tredje gången, skulle jag tro. Han har sedan ett antal veckor stått på mineralvatten, vilket han fått dricka så mycket han velat av. Detta för att återställa salter och mineraler i kroppen. Men nu har vi alltså gått över på vanligt kranvatten igen för Zack, det som vi själva dricker till vardags.

 

Måttstocken vi haft för att mäta om Zack dricker för mycket eller inte, är att en hund ska dricka ca 0,5 dl vatten per kilo den väger. Vilket är ca 2 liter för en hund som Zack som väger i trakterna av 40 kg.

 

Det är flera tankar som slår en kring detta med Zacks drickande. Nånting som man tidigt får höra vad gäller hundhållning, och som väl egentligen gäller för alla djur, är att de alltid ska ha tillgång till kallt och färskt vatten. Nånting som vi alltid strävar efter att uppfylla för Zack.

 

Samtidigt får det mig att tro att det kanske är detta som också bidragit till Zacks vattenmissbruk, för han älskar nämligen friskt kallt vatten, han ska helst se när man tar det från vattenkranen. Kommer han till skålen, så blir han alltid lite skeptisk, när han känner att vattnet stått ett tag. Han går mycket på lukten, det ska lukta friskt kallt vatten. Ute på landet älskar han att dricka ur det kalla havet. Men är han riktigt törstig, och vi inte byter vatten åt honom, så nöjer han sig ibland med det vattnet som är i skålen. Och det vattnet som då är i skålen är varken gammalt eller dåligt, det är bara inte nyupphällt.

 

För Zacks skull framöver, för att inte bidra till att missbruket av vatten återkommer, kommer vi nog bli tvungna att låta honom emellanåt nöja sig med vatten som stått en stund i skålen. Detta eftersom det verkar öka chansen för att han skall hålla sig till att dricka mera normala mängder vatten. Givetvis kommer vi nån gång per dag att låta honom få nyupphällt vatten, det kommer nog bli kopplat till varje måltid (vi ger honom fortfarande frukost, lunch och middag, han trivs med det).

 

Men i övrigt kommer han nog få nöja sig med det vattnet som redan är upphällt sedan tidigare, under några timmar varje dag.

 

Nämnas bör också att vi tidigare har fått det utrett att Zack inte led av någon sjukdom till följd av hans drickande. Däremot kunde inte veterinären då utesluta att Zack eventuellt har en liten sjukdom eller syndrom eller vad det nu kallades, som är hormonellt betingat (har jag för mig) som gör att han kan hamna i det här att dricka för mycket under vissa perioder. Men detta är dock inget som Zack lider av. Och vi var då överens med veterinären om att inte utreda det vidare eftersom inte Zack mår dåligt av detta i övrigt. Men skulle det framöver visa sig att detta vattenmissbruk återkommer mer frekvent för Zack, så kommer vi givetvis att gå tillbaka till veterinären.