28. mar, 2018

Upp och ner (nr 2)

Ett kompletterande inlägg kommer här, läget är ganska komplext och svårt att förklara på ett bra sätt med ett enstaka inlägg. Och det här inlägget kommer inte heller göra läget med Zack rättvisa, men jag kommer nog lite närmare sanningen. Det är svårt att veta hur läget är med Zack, vi gör vårat bästa för att läsa av honom. Men det känns ibland som läget (hur Zack mår) ändras från dag till dag.

Zacks glädjeämnen i livet är fortfarande, i tur och ordning: flocken, livet med oss, husse och matte - att få följa med dit vi går (kanske mest dit husse går), nosework, lugna prommisar ute samt att busa lite inne (på eget bevåg, hämta kläder mm).

Zack är som individ två olika delar, en lugn, flegmatisk och anpassningsbar. Och å andra sidan gillar han att arbeta, och med åren har han blivit riktigt uthållig, vilket jag arbetat med. Han älskar verkligen att spåra eller för övrigt arbeta med nosen, t ex nosework. Sen gillar han oxå lydnad och att kampa mm. 

Men som den individ Zack är, så har han ett värdigt liv så länge han får umgås och vara med flocken de flesta timmarna av ett dygn samt få komma ut och promenera (vi har fått lägga till en extra prommis pga allt vatten Zack dricker) ca 5 ggr per dygn. Jag försöker hålla prommisarna till dagar och kvällar, vissa dagar får jag gå ut på natten oxå. I övrigt gör nosework/specialsök livet värdigt för Zack, vilket han får ägna sig åt var och varannan dag.

Allt detta gör att Zack har ett värdigt liv som det ser ut just nu. 

Det är jätteviktigt för oss husse och matte att vara medvetna om att vi har som viktigt uppgift å Zacks vägnar att inte uppehålla honom här på jorden längre än att han mår bra av det.

Något som kan vara lättare sagt än gjort. Med förra dobbisen gick det över tiden om man säger, vilket vi pratat och diskuterat kring. Så denna gång hoppas jag att vi är lite mer förberedda, även om det kommer att vara rent ut sagt fruktansvärt. Om nu inte naturen ordnar med det på egen hand på nåt sätt.

För Zacks skull måste vi bara göra det rätta, och ta det rätta beslutet, när tiden så är inne för det. Och jag hoppas det dröjer. Men vi får se, ödmjukhet är det som gäller.