29. maj, 2018

Zack sämre

Vi har nyligen haft en ihållande bra period med Zack. Han har i sin sjukdom hållt sig stabil och jämn. Varit glad och pigg inom ramarna för sjukdomen om man säger. Detta har pågått i ett antal veckor, fram till i söndags kväll då vi märkte en försämring. Det hade varit en skön helg ute på landet, men när vi kom hem så märkte jag på Zack att allt inte stod rätt till. Han andades häftigare och översteg de 30 st andetag som han inte får överstiga. Zack var även lite orolig av sig, kom inte till ro nånstans, kom till mig (husse) för att få hjälp och stöd då och då. Han började även hosta, som jag kallar det, på kvällen, vilket vi såg som ett tecken på att hans lungor börjat bli vätskefyllda. Vilket är detsamma som att hjärtsvikten kommit tillbaka eller blivit sämre eller vad man ska kalla det. Vi, husse och matte, blev lite ställda av detta. Vi hade hoppats på att den här perioden som hållt i sig flera veckor skulle fortsätta ett tag till i vart fall. Även om vi tagit en dag i taget, och varit medvetna om att Zacks hälsotillstånd kan bli sämre.

 

Eftersom vi inte har någon erfarenhet av DCM sedan tidigare, så visste vi inte i det här läget hur vi skulle agera. Det ska tilläggas att vi inte fann läget akut, då hade vi givetvis åkt till Bagarmossens Djursjukhus. Vi försökte få Zack att komma till ro och vila, men det hjälpte inte riktigt. Senare på kvällen ringde vi Bagarmossens Djursjukhus och fick rådet att öka på den vätskedrivande medicinen, ge en till tablett helt enkelt. Zack kom till lite mer ro på natten, men var fortfarande försämrad i sitt hälsotillstånd.

 

På morgonen igår, så fick Zack en ökad dos av den vätskedrivande medicinen, och till lunch var andetagen normala och bra och Zack verkade även må bättre. Men vi bokade för säkerhets skull in ett besök hos veterinär på Bagarmossens Djursjukhus igår kl 15.00. Det var våran veterinär som hade en ledig tid då passande nog.

 

Hos veterinären igår blev det ny röntgen av lungorna, screening av Zacks mage (för att kolla att inte den också fyllts med vätska) och lite prat om hur vi uppfattade läget med Zack. Till saken hör att det ändå under maj-juni var dags för ett återbesök, så det var passande att vi tog det nu.

 

Röntgen visade på vätska i lungorna, som vi med en intensivkur av den vätskedrivande medicinen ska försöka forcera ur Zacks lungor under denna vecka. Sedan är det dags för återbesök på fredag hos samma veterinär, som jag måste berömma, hon har bra erfarenhet av DCM och vi märker båda att hon verkligen vet vad hon pratar om. Det känns tryggt, när allt i övrigt med Zacks hälsa är mer eller mindre otryggt.

 

Zack hade inte vätska i buken, vilket var bra. Men Zack hade en väldigt hög puls, vilket så klart delvis beror på sjukhusmiljön, men den var lite väl hög vilket inte är så bra (180 slag / minut). Vidare var hans kranskärl runt hjärtat försämrade.

 

Zack har idag inte riktigt tagit åt sig av den ökade dosen vätskedrivande som han fått under dagen, så vi får höja dosen ytterligare nu till kvällen så får vi se.

 

Sen får vi se vad fredagen ger oss för information, vid återbesöket hos veterinären, som råkar infalla på Zacks födelsedag. På fredag ska han fylla 6 år, vår älskade lilla Zack.

 

Zack fick förresten otroligt mycket beröm hos veterinären, han samarbetar och kämpar så att man blir helt rörd.

 

Efter försämringen i söndags så blev man kraftigt påmind om hur illa det är med Zack, och det känns fruktansvärt ledsamt och sorgligt det slut vi sakta går emot. Det är svårt att ta in...