18. sep, 2018

Älgattack

På väg hem från en liten promenad med Kalix ute på landet i lördags, så ser jag en älgko stå och äta äpplen på en tomt vi strax ska passera. Hmm tänkte jag. Jag är fascinerad av älgar och gillar att skåda dem i naturen, men vet samtidigt att man ska ha respekt för dem. Jag har passerat ett flertal älgar med Zack, och det har alltid gått bra.

Jag vet inte om det var Kalix som triggade älgkon, eller mer troligt hade det att göra med de två årskalvar som jag för tillfället inte såg (men som dök upp en stund efter). Eller så var det en kombination av Kalix och årskalvarna, som triggade älgkon att attackera oss.

Vi stod först en stund och iakttog älgkon på håll, ca 25 meter. Och Kalix tittade noggrant på älgkon lugnt och sansat, han visade ingen intention att vilja närma sig älgen. Neutralt iakttagande vid min sida. Älgen smaskade äpplen i lugnan ro.

Med den positiva erfarenhet jag har av att gå förbi älgar med hund, så tänkte jag att vi provar att gå på vägen rakt fram, vilket strax skulle innebära att vi skulle passera älgen på ca 8-10 meters avstånd. Och då var det även smala träd och emellan älgen och oss. På tomten som älgen stod och åt äpplen på, så stod det även en mor och en dotter i dörröppningen till deras hus och iakttog älgen, som alltså befann sig på deras tomt.

Precis när vi passerat älgen, så började älgen att jogga framåt med sikte på oss. Den travade längs med buskarna fortfarande inne på tomten för att till slut nå ut på den grusväg jag och Kalix befann oss på. Och då var det inte längre något hinder alls mellan oss och älgen, som nu tog rejäl sats och verkligen kom farandes rakt emot oss! ”AKTAAAA!!!” hörde jag mamman och dottern skrika åt oss när de såg vad som var på väg att hända!

Jag hörde hur älgen närmade sig oss, och utan att hinna vända mig om i rädsla att förlora viktig tid, så upplevde jag på något sätt att den hade kommit ikapp oss. Då hade jag precis hunnit fram till gräsmattan på tomten mittemot. Och där vid tomtgränsen längs med grusvägen fanns räddningen i några träd som stod uppradade efter varandra, med lågt hängande grenar som kunde störa älgen i dennes framfart. Jag sprang lågt hukad slalom mellan träden under grenarna med Kalix efter mig, och föll efter ett tag framåt på gräset och landade mjukt, men livrädd för att jag skulle ha älgen på mig strax. Jag vände upp blicken till vänster och såg då älgen passera förbi mig framåt, den måste ha valt att avbryta attacken strax innan det att jag föll. Älgen stannade till en bit framför oss och tittade med en uppfordrande blick mot oss. Jag reste på mig och backade lite fint längre ifrån älgen, då fortsatte älgen sin väg framåt bort från oss. Strax därefter kom en älgtjur gående och ytterligare en stund därefter två årskalvar, som ju säkert var förklaringen till älgkons beteende när den valde att gå till attack emot oss. Kalix var väldigt följsam och fin i den situation som uppstod, och verkade i det närmaste oberörd av det som hänt. Själv blev jag påmind om vilka stora och kraftfulla djur älgar är. Jag och Kalix var en erfarenhet rikare.