4. dec, 2012

En ”Leif GW Persson typ” med hund!

Gillar såna människor som Leif GW, som fullkomligt verkar strunta i vad andra tycker om hur de ser ut eller klär sig. De kör litegrann sitt eget race, och är helt lugna och trygga med det, inget behov av att passa eller smälta in i sociala sammanhang. Underbart!

Häromkvällen träffade jag en sån typ. Rundlagd orakad fleeceprydd man på runt 55 år på stan med sin lösspringande schäferhane på 1 ½ år. Undrar om inte mjukisbrallorna var på också? (Såna som många gosar ner sig i soffan med på kvällen). Klockan var närmare midnatt, en riktigt fin vinternatt, vilket var en av orsakerna till att han var ute med sin hund – lugnt och skönt den här tiden på dygnet - som han uttryckte det. Och jag kunde inte annat än att hålla med honom. Jag gillar också sena långprommisar när man har gator och torg i lugn och ro mer eller mindre för sig själv. Inte så många att ta hänsyn till då.

Han var uppväxt med schäfer, och hade sedan dess alltid haft en vid sin sida. Han gjorde inga konstigheter av sitt hundägande. Den här mannen var lugn och trygg, och stod riktigt stadigt på jorden. Han förklarade att hans hund alltid har det lugnt och tryggt, inget oväsen eller bråk hemma, inga ungar som skriker. Vi går alltid 7 km varje kväll/natt, på dagarna blir det lite kortare turer. Det är bara jag och hunden, som delar på en lägenhet i stan. Den följde honom var han än gick på ett lugnt och lydigt sätt. Han hade lärt den att stanna vid varje vägskäl/korsning, så att hans fyrbente vän inte skulle passera ut i gatan hur som helst.  

Jag är nu väldigt selektiv med vilka hanar Zack får träffa, och utan att vara troende hoppas jag att nån är med mig däruppe när jag gör undantag från huvudregeln, som jag gjorde denna gång.

”Äh han gör ingenting, skulle aldrig bita eller nåt sånt” fick jag till svar när jag förde ämnet på tal. Den här ”Leif GW Persson”-typen var så härligt avslappnad och förtroendeingivande att jag inte annat än kunde göra ett undantag. Så Zack och schäferhanen fick lajja loss litegrann, och som de lekte, tyst och fint utan några arga toner. Det var en fröjd att se. Mannen kände sin hund lika väl som jag hade hoppats. Den hunden gjorde verkligen bra reklam för rasen schäfer. En bra förebild för Zack.