28. jan, 2013

Bland jägare, älgar och vildsvin

Igår var vi iväg för en skogspromenad på ett nytt ställe, som precis angränsar till Tyresta Nationalpark. Där flera jägare uppehöll sig för att skjuta älgar, och som jag förstod det även vildsvin framåt kvällen eller morgonen!? Det kryllar tydligen av vildsvin i det området, som tack o lov ligger o trycker i de djupa skogarna dagtid, och inte kommer fram förrän det mörknar. Lillfisen Zack drar (än så länge) inte iväg på några egna strapatser inåt skogen, utan håller sig som regel inom en viss radie. Han vill än så länge ha lite koll på var man är nånstans, vilket är praktiskt. Men vi får se hur länge till?

Två intressanta möten uppstod dock i skogen (eller på skogsvägen vi gick), en jägare och två längdskidåkare:

  1. En jägare, som stod med en bössa redo, uppenbarade sig plötsligt vid sidan av skogsvägen vi gick på. Hua tänkte Zack! Vad i all sin dar är det där för något????? Zack tyckte jägaren var en riktigt konstig filur, så klart hade det med miljön vi var i också. Det var ju inga människor där annars tänkte Zack. Och nu ploppade denna konstiga man upp plötsligt. Hög svans, ragg, skall och morr var beteenden som Zack plockade fram. Jag stannade och började prata med jägaren som var en ung och trevlig man, som hade förståelse för situation. Jag misstänkte att han var hundvan, vilket stämde bra. Jag frågade om Zack fick komma fram och hälsa vilket gick bra. Jag släppte kopplet så Zack fick vara lös. Efter en liten stund när Zacks beteende inte lagt sig, gick jag ända fram och skakade tass med jägaren, och ställde mig bredvid honom för att snacka lite. Då kom Zack smygandes bakom, med lite lägre kroppshållning och riktig ragg. Svansen hann jag inte läsa av. Men det där var lite jobbigt tyckte Zack. Som efter en kort stund letade sig fram till jägaren och försiktigt nosade av hans hand/handske. Sen backade han en bit och gick sen fram igen för att nosa medan jägaren berättade att det precis passerat två älgar som han var tvungen att börja ägna sig åt. Jag tackade för pratstunden medan vi lämnade platsen lugnt. Lite skönt tyckte nog Zack, som ändå blivit en erfarenhet rikare.

  2. Den andra situation som uppstod var två längdskidåkare som kom åkandes medan Zack var lös en bit fram på vägen. Jag berömde Zack direkt när han fick syn på dem medan jag fortsatte gå lugnt fram på vägen en bit bakom Zack. Men han stod bara lugnt kvar medan skidåkarna gled förbi honom. Han fortsatte istället att ägna sig åt en spännande trädgren som hade ramlat ner från ett träd. Det var inga konstigheter med skidåkarna tyckte han, vilket var skönt. Praktiskt också att han inte hade nåt behov av att springa fram och morsa på dem.